Kategorier

A sample text widget

Etiam pulvinar consectetur dolor sed malesuada. Ut convallis euismod dolor nec pretium. Nunc ut tristique massa.

Nam sodales mi vitae dolor ullamcorper et vulputate enim accumsan. Morbi orci magna, tincidunt vitae molestie nec, molestie at mi. Nulla nulla lorem, suscipit in posuere in, interdum non magna.

Makt – på gott och ont

”För mig är makt inte viktigt”, är ett uttalande jag ofta hört när jag intervjuat chefer och ledare i idéburen sektor. Först tyckte jag att det var ett sympatiskt drag att inte markera maktpositionen, utan att se sig som en bland andra. Med åren har jag blivit mer och mer fundersam över alla människor med makt som inte vill erkänna makten. Alla som har en chef vet att chefen har makt att sätta lön, bidra till eller hindra utvecklingsmöjligheter, sätta normen på en arbetsplats. Numera tycker jag att tydligt erkänd makt är bättre. Den går det att förhålla sig till, reagera mot och på olika sätt hantera. Tyst, otydlig, underjordisk makt är väldigt mycket svårare att handskas med.

Iréne Lind Nilsson (fil dr i pedagogik) har i sin bok Maktens fallgropar utgångspunkten att makt är ett nödvändigt redskap för att uppnå resultat och få saker och ting att hända som kan göra världen bättre. Frågan hon samtidigt ställer är vad makten gör med oss människor. Hur används makten? Och hur förhåller vi oss till makt? Är det möjligt att upptäcka och genomskåda en ”farlig maktmänniska”? Hur skapas goda förutsättningar och ett rimligt handlingsutrymme i en organisation? Vilka krafter driver individer att åta sig ett chefs- och ledarskap? Makt kan användas till något som är till nytta för andra, men kan också användas till att gagna egennyttan och leda till missbruk av makt, t ex att förtrycka andra.

Boken handlar helt enkelt om vad som karakteriserar makt på gott och ont. Makt som påverkan, medveten eller omedveten, innebär möjligheter av olika slag men också risker för manipulation.

En annan intressant bok om makt är Maktens ansikten, skriven av Steven Lukes, professor i sociologi vid New York University. Lukes talar om tre dimensioner av makt:

  • Beslut
  • Icke-beslut
  • Manipulation

Det handlar om makten över agendan: Vad som finns med och som det fattas beslut om. Vad som inte finns med (dvs också att få något att inte hända). Och ideologisk makt, dvs varumärken, påverkan, gruppers sociala och kulturella beteenden. Ett annat ord för detta kan vara manipulation med olika medel, på gott och ont.

Makt är ett centralt begrepp och en viktig faktor i alla idéburna organisationer och i allt idéledarskap. Eller som Frances Hesselbein uttryckte det när hon var högsta chef för Girlscouts of America: ”Makt har man alltid bara man vet var man ska leta: makten att inkludera, språkets makt, de gemensamma intressenas makt, koalitionsbyggandets makt. Det finns alltid makt som det är möjligt att använda, men den är inte alltid uppenbar och synlig.”

Det finns all anledning att fördjupa sig i begreppet. Ytterligare litteraturtips om makt:

”Makt”, Mats Börjesson & Alf Rehn, Liber, 2009

”Vad är makt”, Fredrik Engelstad, Natur och Kultur, 2006

”The powers to lead”, Joseph S. Nye, Oxford University Press, 2008

”Ledarskap i idéburna organisationer”, Sven Nygren, Liber, 2010

”Uppdrag chef”, Lars Lindestad, Christer Jeffmar, Timbro, 1992

”Managing human behavior in public and nonprofit organizations”, Denhardt, Aristigueta, Sage Publications, 2002

Ytterligare perspektiv på makt:

http://www.dagensarena.se/debatt/sissela-nordling-blanco-personliga-berattelser-om-makt-ar-ocksa-betydelsefulla/

http://www.interfem.se/makthandbok.aspx

Kommentrarer är stängd.